B1

Achmed och Maria

1) Achmed handlar det om sökandet efter kärlek i en sagovärld där hela historien är uppbyggd efter ödet. I snöstormen handlar det mer om slumpen där de söker efter kärlek.

2) Achmed är en saga i en surrealistisk värld där jag enbart kan känna igen mig med mina drömmar. Däremot angår snöstormen mig mer eftersom den är något mer verklighetstragen.

3) I Achmed förklaras enbart vad som händer i en kronologisk cykel medan snöstormen hoppar lite. Därför är Achmed mer lättläst.

4) I Achmed är hela berättelsen uppbyggd på symboler likt en skapelseberättelse, medan snöstormen är uppbyggd på vad som skulle kunnat hända. Men jag tror att själva stormen och distansen mellan dem symboliserar hur svår kärlek kan vara.

5) Achmed är en prins, men måste ändå kämpa för kärleken. Maria lever bara på. Kärleken är inte självklar. Det vill båda berättelserna komma fram till.


En kretin och hans harpa

1) En kretin som ingen medmänniska älskar. Han väcker avsky bland sina medmänniskor. Han upptäcker musik från en harpa som är hans motsatts. Det är en politisk situation som skildras mellan de mer politiskt uppsatta och de undre. De är även musikaliskt ett euforiskt rus, ett knark som han fått smaka på, som han måste ha mer av. Han dog i nirvana.

2) Udda människor blir ofta utanför. Lycka och hat är en del av livet. Alla kan känna lycka, alla kan känna hat. Musiken har makt.

3) Vackert språk. Beskriver allt bra. Mycket symboler och svåra ord, men samtidigt vackra.

4) Kretinen som underjordens lägsta varelse möter himmelens vackraste varelse, dvs harpan, som talar den vackraste musiken. Tragiken möter nirvana och lycka. Hon är en budbärare till Gud.

5) Kretinen och harpan har huvudrollerna. Fiender: medmänniskor, kylan, hungern och fattigdomen. Hjältar: Musiken, musikerna. Krångel: Problem med att klättra upp för väggen. Klimaxet: Han hör musik. Mentor: Hon som spelar harpan.


Stenhuggaren

1) En fånge som är stenhuggare. Han klandrar allt och alla. Han slavar i åratal på en kal klippa. Allt är grått. Fången får en uppenbarelse av en fågel som talar om hur han dör som dy och stiger upp ur den. Kungen i landet dör och han och alla andra fångar städar upp smuts ur vatten. Smutset dumpas på klippan där det blir mull och det växer växter ur. Det blir tillslut grönt på klippan. På slutet kommer han till ett ställe där han blir serverad vin, paradiset. Då inser han vad fågeln menat.

2) Strindberg riktar novellen till alla. Jag känner mig inte träffad, då jag har ett annat tankesätt.

3) Ett rimmande och beskrivande språk. Han skriver vackert med en lätt rytm.

4) Hela berättelsen är en hel symbol, fylld med en massa små symboler. De flesta bibliska. Det handlar egentligen om att acceptera och inse sina synder så att man blir förlåten och kan förlåta sig själv.

5) Huvudpersonen är en vanlig människa. Vem som helst, du eller jag som accepterar och ber om förlåtelse.

Fallet Valdemar

1) Poe ville utföra ett experiment som innebar att han skulle hypnotisera en döende och därmed skjuta upp dennes död.
Han frågade en vän vid namn Valdemar, och han var ivrig på att deltaga i experimentet. Valdemar led av lungsot och hade bara något enstaka dygn kvar i livet, enligt läkarna.
Experimentet startade och till en början hände ingenting. Efter ett tag upphörde rosslandet och sedan även andningen och pulsen. Det enda som gjorde att han inte dödsförklarades var att han rörde på tungan och svarade på frågor, om än på ett flummigt och konstigt sätt. På detta sätt höll det på i ca 7 månader och därefter beslöt de sig att de skulle väcka honom. Försöket misslyckades och Valdemar ruttnade bort på direkten.

2) Giltigheten är inte särskilt stor, att en människa kan hypnotiseras att fortsätta leva och sedan ruttna bort på en väldigt kort tid.
I framtiden däremot vet man ju inte vad som kommer kunna ske, vissa delar av berättelsen kanske kommer inträffa, att frysa ner människor har ju redan kommit som en idé i USA.

3) Språket är speciellt, skrivet som i en rapport, i jag – form. Det var en lättläst novell.

4) Jag kunde inte finna några symboler i denna novell.

5) Huvudpersonen anser jag är Poe, medan både medhjälpare och formbytare är Valdemar.

En ringdans medan mor väntar

1) Berättelsen handlar om Salmon som är den bäste björnjägaren i bygden. Han var på väg till barnmorskan, och frun låg och skulle föda. Han stötte då på en björnhona, och hon bjuder upp till en dödsdans som varar hela natten. Det enda vapen han har är hans kniv och en fura som skydd. Efter många om och men vann Salmon kampen och det visade sig då att björnhonan bara ville skydda sin unge, som gömde sig uppe i furan. Salmon fortsätter sin färd genom skogen.

2) I grunden har den nog lite giltighet, men denna historia är ganska överdriven. Det är klart att björn mammor kan döda människor för att skydda sitt barn, men i verkliga livet skulle inte jägaren överdriva som han gjorde i berättelsen, t e x vid dödandet av björnen.

3) Huvudpersonen i novellen är Salmon. Biroll är björnmamman, och dessa två roller är varandras fiender.
Salmons fru är även hon en biroll.

4) Det är gammalsvenska, men ändå det är ändå lätt att förstå. Ger lite mer ”känsla” i novellen.

5) Symboler tycker jag inte det finns några speciella i den här berättelsen.