B2

Naturalismen

det blev en målsättning för filosofer, diktare och politiker att se verkligheten i ögonen och ändra den till det bättre. Naturalismen blev en doktrin som fick styrka av Darwins evolutionsteori – om det naturliga urvalet. I Frankrike blev 1857 ett avgörande årtal. Både Baudelaires les Fleurs du mal och Flaubrts Madame Bovary kom ut då. Man kan beteckna de som århundradets viktigaste diktsamling och roman.

Engelsmannen Charles Darwin verk intog en nyckelposition i seklets andliga utveckling. Mark Twain skildrar med sin sträva satir och drastiska humor hans land Amerika. Nietzsche blev en huvudfigur i Tyskland som genomlöp tankens lidelsefullhet i sitt århundrade. Antisemiter i Nordeuropa, så småningom nazisterna, kom att missbruka Nietzsches tankar och Darwins vetenskap. Naturalismen blev en tid av triumf för de nordiska länderna. En framstående person var Henrik Ibsen som gick i täten på trippen från sena idealismen och över till den samhällskritiska naturalismen. Den tjugo år yngre och svenske författaren August Strindberg följde Ibsen i spåren och kom att överträffa honom i litterär mångsidighet. Han räknas som en av Sveriges mest betydelsefulla författare.

Under naturalismens epok fick den sociala romanen ett genomslag i Spanien. Två framstående herrar i Spanien var politikern Lerroux och författaren Benito Perez Galdös. Det använde det uppblommade hatet mot präster som plattform för deras karriär. Benito Perez Galdös brukar också betecknas som skaparen av den madrilenska sederomanen i spansk litteratur.

I Amerika blev inbördeskriget det viktigaste gränsmärket i Amerikansk historia. Mellan 1865 och ca tjugofem år framåt blev det väldiga tomrummen i landet nästan ifyllda av en invandrarström som toppades av en miljon invandrare om året. Folkmängden blev tredubblad.

Amerika var präglat av arvet från upplysningsmän och puritaner, demokratiska ideal om jämlikhet, frihet och en optimistisk tro på människan. Medan Europa kämpade sig ur naturalismen var amerikanarna fortfarande upptagna väga ”det ideala”, ”det allmänna”, det verkliga” och ”det individuella”.

Renässansen

Renässansen pågick från sent 1300-tal till sent 1500-tal. Under den tiden förändrades uppfattningen på manligt ideal radikalt. Förr skulle man ha egenskaper som att kunna hantera vapen och strida. Nu ställdes det även krav på att männen skulle kunna skriva, sjunga och spela. Med följande orde karakteriserar också Ofelia den unga Hamlet: ”The courtier´s, soldier´s, scholar´s eye, tongue, sword”. I Hagbergs översättning till svenska blir det: ”Hovmannens öga och den lärdes tunga och hjältens svärd. Med de orden sammanfattar hon bra och ger en bra bild av hur renässansens manliga ideal såg ut. Idealet växte fram ur de förändringar som skedde vid medeltidens slut, gällande både det kulturella och politiska livet. Någon utbildning och skola var dock inte behövligt än. Det dök upp lite senare när samhället ställde lite högre krav på en. Feodalsamhället var relativt tryggt men när samhället förändrades till en lite friare men osäkrare samhällsform med rörligare ekonomi ställdes högra krav. I och med alla upptäcktsresor världen över växte även marknaden.

Borgarklassen växte fram som en ny maktfaktor och är ursprung till en ny typ av adel. De kunde inte bara kriga utan även tjänstgöra inom förvaltningen och då kom kravet på utbildning. Vägen till de nya statliga tjänsterna gick för borgarsönerna genom skolor och universitet. Under denna tid bildades eller grundades många skolor och universitet.

Upplysningen

Upplysningsrörelsen sattes igång av engelsmän och fransmän. Dock blev det tyskarna som gav namn åt denna kulturströmning.

Alla filosofer hade tilltro till det ljus som spreds över människans andliga natur. Denna tilltro till sinnesförnimmelserna återfinns även hos filosofer som Locke och Vico. Förtroendet till människoanden får flerfaldiga konsekvenser politiskt, t.ex. en oerhörd tillit till kungamakten. Övergrepp i religionens namn var vanligt förekommande vilket sporrade filosofer att ta reda på de vetenskapliga grundvalen för religiösa lärosatser.

Fantasin fick tillfredställelse under upplysningen genom framför allt påhittade reseskildringar, som till exempel ”Robinson Cruso” av Daniel Defoe. Känslan var viktig för författandet, Giambattista Vico var en stor beundrare av den fria poetiska fantasileken. Det fanns dock många delade meningar om vilka känslor som det skulle handla om.

Voltaire som var en stor filosof började använda förnuftet till att kritisera de styrande för maktmissbruk. Han var mycket bättre än någon annan på att uttrycka vad han kände. Han har kallats upplysningens andliga hövding eftersom han hade en så stor roll då. Han råkade illa ut ett par gånger och fick tillbringa en viss tid av sitt liv i fängelse på grund av sin djärvhet.

Nog för att upplysningsmännen älskade förnuftet så kunde de dra en gräns och ta ställning mot de mest radikala filosofernas åsikter.

Dock gick utvecklingen mycket segare i länder som Italien och Tyskland. De hade dålig ekonomi. Men när den kom igång började man köpa och trycka böcker som satte fart på den utvecklingen. I Italien fick det fart när stora tänkare kom på besök. Neapel blev ett kulturellt centrum för många filosofer.