A2

Växthuseffekten

Bör tas på allvar

Ingen vet egentligen vad som kommer att hända med vår jord till följd av växthuseffekterna. Men de prognoser man sett läggas fram är väldigt negativa och bör tas på allvar. Det är ett globalt problem, men varje individ måste ta sitt ansvar för att vända den negativa trenden. Nyckeln till att nå dit är medvetenhet. Alla måste bli medvetna om vilken framtid som eventuellt väntar deras barn och barnbarn. Ett stort problem är att vi byggt upp ett välfärdssamhälle som kräver oerhörda naturresurser för att gå runt. Men faktum är ju att vi troligtvis inte blir de som drabbas hårdast utan det är u-länder som får ta den största smällen. Under 1900-talet höjdes medeltemperaturen 0,6 grader. Det låter inte mycket men om den utvecklingen fortsätter får det följder som påverkar allt liv på jorden, förmodligen negativt. Om vattennivån höjs skulle det vara katastrofalt för hundratals små öar. Eller öknarna som breder ut sig i Afrika som redan har svårt med vattenförsörjning och plats för alla miljontals människor.

Växthuseffekten är

Jordens atmosfär består naturligt av gaser (främst vattenånga och koldioxid) som absorberar värmestrålning. Gaserna fångar alltså upp värmestrålning så att de inte åker tillbaks ut till rymden. Med andra ord fungerar de som glasrutor i ett växthus som håller inne värmen. Atmosfärens naturliga växthuseffekt eller drivhuseffekt är en förutsättning för livet på jorden. Utan den skulle det vara nästan 35 grader kallare vid jordytan än det är i dag.

Gaser som bidrar till växthuseffekten har alltså ständigt funnits i atmosfären, men flera av de har ökat dramatiskt som en följd av den mänskliga påverkan. Det innebär att växthuseffekten är på väg att förstärkas. Förstärkningen av växthuseffekten beror främst på att luftens halt av koldioxid blir allt högre. Koldioxid frigörs vid all förbränning av organiska, d.v.s. kolhaltiga, material, men så länge veden var människans viktigaste bränsle förblev vår inverkan på luftens koldioxidinnehåll liten. Eldning av ved och andra "naturliga" biobränslen binds nämligen förr eller senare i vegetationen. När vi efter industrirevolutionen på artonhundratalet började elda med s.k. fossila bränslen bröts dock kolets naturliga kretslopp mellan atmosfär och växtlighet. Under det senaste århundradet har vi hämtat upp och förbränt en betydande del av den olja, stenkol och gas som funnits lagrad i berggrunden. Dessa bränslen utgör rester av växter och djur som levat för länge sedan. Det innebär att vi på kort tid har tillfört atmosfären så stora mängder koldioxid att vegetationen inte kan absorbera den. Detta försämras bara av att människan under de senaste hundra åren har skövlat så mycket skog så att koldioxidupptagningen bara blir sämre.

Inte bara människan drabbas

Men det är ju inte bara människan som drabbas, utan även djur och natur tar skada. Temperaturen är ju en övergripande styrfaktor för biologiskt liv. Alla organismer går igenom en livscykel och de olika stadiernas längd i cykeln beror huvudsakligen på temperaturen. Ta t ex flodpärlmusslan som tillbringar sitt första utvecklingsstadium i öringens gälar. Hur länge den stannar där beror inte på tiden utan uteslutande på antalet dygnsgrader. I slutet på augusti släpper honan ut sina glochidier som hamnar på en örings gäl. Här uppe hos oss hinner den inte få tillräckligt många dygnsgrader innan vintern kommer för att hinna bli en frilevande mussla. Utan det krävs även några varma månader av försommaren. Det kan jämföras med flodpärlmusslan i södra delen av sitt utbredningsområde där de hinner utvecklas färdigt innan vintern. I våran region är det många vattenlevande arter som lever i kanten av sitt utbredningsområde. Om då vattentemperaturen höjs kommer många av dessa arter att kunna expandera t ex gös, sarv, större vattensalamander och flodkräfta. I ett längre perspektiv kan man tänka sig att de arter som är i sin sydligaste del av sitt område hos oss blir utkonkurrerade av dessa. Det är en snöboll man sätter i rullning och som hinner bli för stor innan man försöker stoppa den. Istället för att veta exakt var man ska börja finns det alldeles för många angreppspunkter att man inte hinner med.

Människan har ett stort energibehov

Ett stort problem är att vi byggt upp ett välfärdssamhälle som kräver oerhörda naturresurser för att gå runt. Men faktum är ju att vi troligtvis inte blir de som drabbas hårdast utan det är u-länder som får ta den största smällen. Vi i väst är beroende av energi, allt skulle stanna upp utan den. Så jag tror att om man hittar ett sätt att ta tillvaro på så mycket energi som det bara är möjligt har man nått en bra bit på vägen mot en friskare värld. Det finns ju vindkraft, vattenkraft och solenergi som bra exempel på förnyelsebar energi. Men de är inte lika effektiva som t ex fossila bränslen eller olja. Men de är ju inte förnyelsebara rester av vegetation som har legat i tusentals år under markytan för att bilda olja och fossila bränslen. Det kommer ju att ta lika lång tid att bygga upp det förrådet, och det håller ju på att ta slut eftersom att vi använder mer av den sortens bränsle än vad som bildas. Vad ska vi göra när den tar slut? Man kan ju inte heller lagra energi, vilket är synd. Och om man tänker på Sverige så är solenergi kanske bara ett tänkbart alternativ på den ljusa delen av året. Varje familj kan ju inte ha ett vindkraftverk ute på gården heller. Då är det vattenkraft kvar och ur natur och miljösynpunkt gör den ju mer skada än nytta. Utbyggda vattendrag leder till förstörda biotoper för många djur. Ta laxen som exempel som måste vandra långa sträckor för att leka, om det då står ett vattenkraftverk i vägen så är det ju en omöjlighet. Tur då att det i alla fall finns några orörda vattendrag i Sverige. Så det är en svår balansgång men något måste ju göras. Vissa positiva trender finns ju, maskiner och motorer effektiviseras, straffen för utsläpp har skärpts och folk har blivit mer medvetna om problemet.

USA, ett miljöbovsexempel

Dessutom har det skrivits ett världsomspännande avtal, Kyoto-avtalet, det tråkiga med det är att den kanske största boven i dramat inte har skrivit under, USA. USA är en stormakt med stort inflytande världen över, att de inte ställer upp på de premisser som avtalet gäller är inte bara pinsamt utan även tragiskt. Att de fortsätter att se mellan fingrarna bör inte tolereras.

Kommer problemet tas på allvar?

Det faktum att temperaturen under 1900-talet faktiskt har ökat borde ju tas på allvar tycker man. Vissa hävdar ju att det är en naturlig temperaturökning, temperaturen pendlar mellan de olika istiderna, men den topp vi ser nu är aningen högre än de som varit förr. Kanske är jorden smartare än vi tror och anpassar sig till vårat missbruk av den. Jag tror dock att vår jord håller på att tappa greppet. Men misströsta inte, det finns mycket man kan göra för att angripa växthuseffektsproblemet på t ex återvinna, använda miljövänliga produkter, minska alla skadliga utsläpp från fabriker, bilar etc. Många väljer att se mellan fingrarna, ”det spelar väl ingen roll vad jag gör”, men många bäckar små…